Val i någon borg
Jävlar vad ärenden jag har fått gjorda idag. Älskar den känslan. Man känner sig så duktigt samidigt som flera små men tunga stenar lossnar från bröstet. Så just nu känner jag mig som världens lättaste människa.
Allt inför balen är fixat nu i alla fall. Ska bara hämta klänningen nästa vecka sen är jag så jävla ready man kan bli. Har även hämtat, betalat och förvarat all dricka till våran studentskiva. Nääääjs.
Nu sitter jag med mina grääbbs och bruuwds på chatten. Funderar på vad vi ska göra av denna överskattade kväll. Vi kommer inte riktigt fram till något. Word.
I have so much to say
Det blir vad du gör det till
Jag vill skrika. Skrika så att hela världen hör mig. Så att hela världen förstår mig.
Jag mår bra. Livet leker inte med mig längre utan jag leker med livet.
Ibland måste man leva om på nytt
den omtalade cykeln med den omtalade cykelkorgen med det omtalade hjärtat,
är lika med mitt sällskap för natten som J-M hjälpte mig att haffa på gatan så att jag skulle slippa att sova själv.
Blev utgång för min del igår igen. Och fään vad kul jag hade. Och fään vad full jag blev. Och fään vad najs det var. Eller? KLART!
Började kvällen på Solo med gratis dricka. Inlede natten på Platå med några militär snubbar som bjöd på shottrace. Och slutade kvällen däckad på den "omtalade soffan" hos J-M och Fegge, med flickvänner.
Hade mega, trega, super, duper jätte kul i vilket fall som helst!
Imorse var inte lika kul. Och det var inte lika kul att alla som jag träffade igår kom fram och frågade hur jag mådde idag. Med ett litet flin dessutom. Faan. Minns inte senast jag var så full och tydligen minns ingen av mina kompisar det heller. Men det är najs. Ibland måste man ju leva om på nytt.
It aint like you to hold back
Det vart faan inte mycket sömn inatt. Egentligen är det jätte onödigt för mig att gå upp och drar in till skolan. Har nämligen bara en lektion som det är egetarbete på för min del. Men jag behöver träffa mina fina. Jag behöver skratta och jag behöver ett exantal kramar.
Så det är bara upp och hoppa in i duschen nu.
Ciao.
Adele - Someone like you
Vet inte vad mer jag ska säga än att låten säger allt. Lyssna och njut.
Katedralskolans studentskiva..
.. bara för att jag stavade fel förra gången. Faan ta mig. Typ.
Igår var en gaaaaalen kväll vill jag lova! Började med att jag Ellen och våra pöjkar från klassen satt på Ågatan Bar och drack. Runt 7 drog vi oss mot Nationernas Hus, där själva studentskivan skulle hållas. Fördrink serverades och det minglades. Riktigt trevligt och jätte kul att se alla så uppklädda och fina. Efter det blev det käk, (som förövring smakade blää och verkligen inte var värt 360 kr!) sånger, visor, tal och så vidare. Efter "käket" eller jag menar den snustorra kasslerliknande köttbiten, den ruttna potatisen och vatten såsen så drog jag och min kära bordsherre Danne med oss ett gäng till Burger King då vi inte hade käkat mer än frukost och kände att om vi inte äter något kommer inte kvällen sluta bra. Så det var våran mat för kvällen. haha aja i vilket fall som helst. Vi söp, vi sjöng, vi skrek, vi dansa, och vi fucka ur resten av kvällen! Så lunka jag och Ellen upp till Olle när det började dö ut lite framåt småtimmarna. Han gjorde fyllekäk till oss. Skratta åt oss. (Fast då trodde vi att han skratta med oss.) Spelade gitarr för oss och sen så däcka vi runt 3-4 någon gång (tappade uppfattningen om tiden där nånstans påvägen).
Kort och gott sagt så hade jag riktigt kul igår! Mycket tack vare alla braiga människor i min omgivning. Puss på er.
Bakis/Full
Medans jag fortfarande försöker nyktra till så får ni lite bilder från gårdagen/kvällen/natten.
Katadralskolans studentskiva
Ikväll är Katedralskolans studentskiva och faan vad jag ska supa ner mig!
Imorn har jag rättskunskapsprov på 4 kap men det skiter jag fullständigt i ikväll faktiskt.
Har lovat en nära vän att alltid gå den lättaste vägen och sluta stressa runt så jälva mycket. För det dör man tydligen av. Som om det finns nått här i världen idag som man inte dör av liksom.. Aja jag ska lyssna på hans råd och fullfölja min kväll och ta morgondagen som den kommer imorn!
Hoppas att ni har en bra kväll för det ska jag ta mig faan se till att ha.
Skååååååååååååål för faan också!
wroolliigt
1. vi har en klassgrupp på fejjan där vi i klassen frågar om alla möjliga konstiga grejjer från skola till fritid
är verkligen jätte kul och sitta o läsa gamla inlägg. (har jag gjort tills nu)
2. att Niels skriver "jag testar den här GREJEN också nu". han menar chatten, bara för att vi inte svarade på
hans inlägg som han gjorde. jag dog lite.
3. att han försöker locka oss med en klubba och klapp på axeln.
4.att ingen svara serriöst på hans rop på hjälp på chatten heller. trots mutor också.
5. Johns gubbe
Sånna här stunder kan jag inte annat än att älska min klass. Fast jag kan mycket möjligt vara trött och
därför tycka att det är kul? Men nää det tror jag inte!
Dag 3 - mina föräldrar
min mamma och jag
Mina föräldrar har varit skilda sedan jag var 1 år. Vet inte riktigt om jag lidit av det med tanke på att jag var så liten då. Skulle snarare säga att jag lidit av avståndet mellan mina föräldrar och konsekvenser där av. Min pappa bor nämligen kvar i Bulgarien. Jag träffar honom cirka 1 gång per år, vilket oftast brukar inträffa på sommarlovet. Det är min pappa biologiskt sätt. Känslomässigt sätt är min pappa Peter (som är min halvlillebror Edwins biologiska pappa - krångligt jag vet!). Men det är ytterligare en historia som vi inte ska gå in på. I vilket fall som helst har inte jag mycket till relation till min biologiska pappa. Vet inte riktigt vem jag ska klandra för det. Mig själv? Min pappa? Min mamma? Avståndet? I vilket fall som helst är min och min pappas relation väldigt svår, jobbig och inveckladför att ta här, så därför avstår jag från att säga mer.
Min mamma då, jaa gud min mamma. Våran relation har förändrats väldigt mycket genom åren. Det beror på mycket. Dels saker som hänt med tiden men även att jag nu faktiskt även har blivit så kallad "vuxen" och inte längre är liten. Man slits ifrån varandra på ett konstigt sätt jag inte riktigt kan förklara. Eller vi har i alla fall gjort det. Tyvärr.
I vilket fall som hellst, fram till dess att jag var 11 år var bland det bästa jag minns från min barndom med min mamma! Då fanns det bara hon och jag. Vi var som bästa vänner och prata om allt verkligen. Samtidigt som vi uppfyllde behoven av att vara mor och dotter för varandra. Jag kunde inte kräva mer av henne. Hon var verkligen mitt allt då och jag såg upp till henne för varje steg hon tog. Jag ville bli som henne när jag blev stor. Lika stark. Lika fin. Och lika framgångsrik. Klara av vad som helst. Aldrig gråta och aldrig visa mig sårad. Jag ville vara stålkvinnan, för det var hon i mina ögon. Jag gick aldrig någonstans själv, utan alltid med henne. Jag sov aldrig själv, utan jag sov med henne. Jag kunde inte lägg somna om kvällarna om hon inte kom in. Kramade mig. Pussade mig. Och sa att hon älskade mig. Tvångstanke. Varje steg var hon och jag.
Hon var min trygghet och faan vad jag älskade henne!
Nu undrar vi säkert vad som hände från 11 års ålder och framåt. Jo i min lilla värld så hände det mycket. Min plast pappa Peter kom in och ville "ta" en del av MIN mamma. Efter ytterligare några år till så kom min lillebror Edwin till världen som också ville "ta" en del av MIN mamma. Allting vände sig upp och ner i min värld. Jag som var så van att ha min mamma för mig själv var nu tvungen att dela med mig av henne. Inte endast med en person utan med två.. Nej, det funkade inte i min värld! Jag tog avstånd som liten och mamma och jag började växa ifrån varandra. Jag började bli stor och hon såg mig fortfarande som hennes lilla flicka. Jag och hon tänkte inte lika längre. Vi var inte som en person längre. Jag klandrar mig själv för det ibland. Men jag var liten. Reagerade på ett sätt jag inte visste hur jag skulle styra. Hur jag skulle hantera. Kanske inte borde klandra mig för det?
Jag och mamma har inte samma relation till varandra idag. Jag ser fortfarande upp till henne och vill bli som henne när jag blir stor. Hon är fortfarande min stålkvinna. Men vi är inte lika nära som vi var förut. Jag älskar henne inte mindre för det. Jag saknar det bara. Jag saknar det jätte ofta. Att ha henne så där nära som jag hade då. Vill kunna prata om allt med henne. Vill komma överens. Vill inte bråka hela tiden. Vet bara inte vart jag ska börja för att få det så?
Happiness
Trots att jag har varit själv hemma den här helgen så har det verkligen inte kännts som det. Har haft folk runt omkring mig hela tiden och jag har varit allt annat än själv. Skönt egentligen för gillar inte ensamhet. Men har samtidigt inte hunnit sätta mig ner och pusta ut, andas. Men vafaan det gör inget, har ju inte gjort något onödigt eller jobbigt utan har bara haft en massa braigt folk runt omkring mig, och det är det liksom värt!
Ville inte sova själv igår natt heller så fick sällskap av Erik och Måns. Eller snarare de ringde kl 4 och sa att de kom och hämta upp mig. Då jag hade tjutit lite för Erik tidigare under kvällen och sagt att jag verkligen inte ville sova själv. Snälla pöjkar det där. Åkte i alla fall hem till tha Måns laga fyllekäk åt fyllona och somna runt 7. Najs.
Idag var Jenny på besök hos mig på dagen. Vi solade. Jag vart brun, Jenny vart röd. Vi myste och tog det allmänt lugnt! Annars har jag bara umgåtts med familjen. Det är faktiskt skönt att ha de hemma! (slipper ju oroa mig för att behöva sova själv, hah)
Nu ska jag sova. Inte själv. Utan med min lillebror som saknat mig och ligger som en död groda i min säng.
Mys. Godnatt.
Bilder från grillkvällen hos mig
Föräldrarfritt
Är själv hemma hela helgen och livet faan leker!
Det var full rulle på mig från morgon till kväll igår. Städa. Handla. Duscha. Fiixa hit. Trixa dit. Hämta upp Lejlis. Invänta allt folk och sen rulla allt på. Grillen stod på, vädret var kanon, folk drack, alla var glada, musik spelades på hög nivå, kort spelades, skit snackades, skratt skrattades, vi vart onyktra, drog oss in till stan, splittrades och jag spenderade resten av min kväll med min Linnéa. Vart lite häng på Platå och sen vidare. Sedan taxin hem och kvällen slutade hemma hos mig och jag slapp sova själv. För det är nog det enda negativa med att vara själv hemma, jag vågar inte sova själv..
Jaja, imorse när jag vakna var huset UPP OCH NER, mitt huvud var på en annan planet och så fort jag böjde mig ner lite vart jag spyfärdig. Men jag lever, huset lever och jag hade det förjääääävla trevligt igår, så det är det faan värt!Har precis städat klart nu och ligger och solar på altanen,dricker kaffe och varannan vatten gör jag också. Ska ringa och försöka väcka liv i my homie. Kolla om hon lever? Mår bra? And so on samt tagga igång henne för ikväll är vi påt på Platå igen. För faan vad vi jobba in igår, bäst är vi! hahah.
Ska försöka sola bort min baksmälla lite nu, lägger upp massa bilder från igår sen!
Höööööööööörs.
Dag 2 - min första kärlek
Vet inte riktigt vad jag ska räkna som min första kärlek. Jag menar när jag var 10 år skulle jag gifta mig. Redan då trodde jag att jag hade funnit min kärlek för livet. Men det hade jag inte. För då var kärlek mer en lek. Enligt mig upplever man också olika sorts kärlek vid olika tillfällen i livet. Man utvecklas själv med tiden som person och utefter erfarenheter och lärdom från tidigare förhållanden så bygger man en ny sorts kärlek varje ny gång. Det finns alltid något nytt och speciellt. Det är med en ny person. Nya tankar. Nya känslor. Nya rutiner. Detta bildar ett helt nytt förhållande och ett nytt sätt att känna och kanske älska på.
Jag har haft 3 "riktiga" förhållanden. Varje har varit speciellt på sitt vis och jag har lärt mig känna olika saker vid varje tillfälle. Mitt senaste förhållande har varit mitt längsta. Kanske även det som jag lärt mig mest under och utav också. Fått ut mest erfarenhet ifrån. Om jag ska kalla nått min första kärlek så är det helt klart det här förhållandet.
Mitt senaste förhållande varade i 1,5 år. Ganska lång period att dela med sig av från mitt 18 åriga liv tycker jag. Under den här perioden i mitt liv har jag några av mina bästa och sämsta månader. Jag ångrar inte en sekund av den tiden och de perioderna. Det enda jag nu ibland kan känna är att jag känner mig som en idiot att jag delade med mig så mycket av mig själv då. Någon fick ta för stor del av mig. Jag nästan äcklas lite av det. Men sättet jag mådde på då fick mig att vilja dela med mig inte endast av mig själv men av allt. Det fanns inget JAG i min värld. Utan det var VI. Vi delade på allt. Inte likt mig och därav att jag känner mig som en idiot. Men jag tror ändå att saker och ting händer av en anledning. Inget förhållande är perfekt hur mycket jag än låtsades som att det vore det. Ett förhållande går ut på att kunna dela bra och dåliga sidor. Samtidigt som allting har en början och ett slut.
Jag sa att jag inte ångrade någonting, och ångra är fel ord att anvämda egentligen. Men skulle jag ångra något så är det att förhållandet sumpats bort på det sättet det har gjort. Skulle jag ha haft möjligheten att kunna spola tillbaka tiden och få ett bättre avslut på det hela så skulle jag ta tillfället i akt och göra det. Jag kommer aldrig att glömma det vi hade. Det var speciellt. Men tiden stannar inte och livet går vidare. Tror och hoppas att både jag och mitt ex mår bäst av det här beslutet vi tog.
Kanske inte riktigt "svarade" på rubriken. Men för att inte bli allt för personlig, säga och avslöja allt för mycket samt dra in folk som kanske inte vill bli indragna. Så låter jag saker och ting vara sagda såhär.
Du är sval sen blir du het
Har sovit bort halva dagen idag annars. Passade på för vädret var ju inte lika lockande att gå ut i idag. Som det har varit de andra senaste dagarna menar jag. (man blir lätt så bortskämd och kräsen när man har haft det toppen fint i någon dag att man som en dag som denna tycker att vädret har varit dåligt fast det egentligen inte har varit det.) Annars har jag varit med Lejla resten av dagen. Sutit på balkongen och druckit kaffe och fikat. Sen var vi ute på världens monster promenad. Mötte upp Jasse en snabbis också och sedan tillbaka. Och nu sitter jag här. Hungrig som FAAN, för att jag inte har ätit mer än en skål med fil och flingor idag. Och pallar inte laga mat/göra mackor eller liknande nu.. Får egentligen skylla mig själv, jag vet, men finner verkligen ingen ork asså. Kanske hämtar en chipspåse och smäller i mig föresten. Alltid bättre än inget liksom!
Tralalalalalala
Raddo anropar världen; JAG HAR FÅTT EN RUMPA!!!!
tra la la lalalalalalala
You'll never have it
This road never ends, right?
Vädret. Ja vädret. Faan vad skönt! Vill bara hoppa och skutta så glad är jag.
Har legat i solen hela dagen idag också. Blivit brun. "Jappjappjaaaaaaaaaaapp!" (haha, har nog sett en och annan barn film lite för mycket, men det är lilla Kvacky i lillefot som säger så, typ världens gulligaste är hon! Right?)
Smidigt planer tills imorn har jag också gjort. Waaaaaaaaaaaah säger jag bara!!! Ska straxt ge mig ut på en promenad i alla fall tänkte jag. Sen ska jag iväg en sväng.
Pussigull så länge.
Den omtalade frisyren
Tänkte visa er vad jag menar med att jag som liten var känd för min frisyr (även mina kinder).
Utkast: April 18, 2011
Min dag idag har varit bäst och det tackar jag min bästa Linnéa för!
Vi har legat i solen hela dagen, tagit årets 2 första dopp och bara haft det allmänt skönt! Vi drog oss hemmåt runt 5 tiden men hann inte vara hemma länge innan vi drog ut igen och mötte upp Ellen och tjejerna vid Scandic. Där satt vi och skit snackade tills kvällssolen gick ner och det blev kallt. Sen så slutade kvällen för mig och Linnéa hemma hos Sökka.
Påsklov
Trots lov och efterlängtad sovmorgon så var jag uppe vid 8 imorse. Skulle göra lite ärenden med Linnéa på förmiddagen. Och nu sitter jag hos slöfisen och väntar på att hon ska packa klart för vi ska nämligen iväg och hälsa på hennes storebror tänkte vi. Chilla gärnet, sola lite och latja med bollen tänkte vi. Skön början på lovet ändå! Hoppas ni har en toppen dag också, vi hörs ikväll.
Cheers mates!
När vinden vänder
(bilder från middagen i lördags)
Helgen har varit fullspäckad så har verkligen inte haft tid för att uppdatera här.
Min fredag bestod av massa mys med familjen. Samt promenad och student-skive-utdelning med Sia.
Min lördag bestod av bullbak med Edwin och plastfarmor. Fotbollsmatch kollande i solen med Jenny. Fyllechaffis. Middag för att fira Hanna som fyllt. Häng hos Jasse. Fyllechaffis igen.
Min söndag har bestått av balträning. Solandes och besök.
Min kväll ser ut som så att sovasovasova.
Dag 1 - om mig själv
(Okej, oj vart ska jag börja.)
Jag heter Radostina Ivailova Tantcheva, för er som inte visste. Född 12 Septemper 1992, med vilket menas att jag är arton år fyllda och inne på mitt nittonde. Är född och kommer ursprungligen från Bulgarien. Min föräldrar skiljde sig när jag var 1 år och jag flyttade därmed till Sverige med mamma något år efter det. Har alltså i stort sett bott i Linköping i hela mitt liv. Bor i dagsläget med min mor, plast pappa och halv lillebror på 5 år. Trivs här i Linkan. Det är fint, mysigt, jaa allmänt bra. Men varje stad har väl sina för och nackdelar, även denna.
Som liten var jag känd för min frisyr (det stod alltid uppåt oavsett vad man gjorde) nu vet jag inte riktigt vad jag är känd för. Det har väl alla olika uppfattningar om. Jag var väldigt klumpig som liten. Alltid en sårskorpa eller ett blåmärke på min lilla kropp. Kanske därav alla ärr jag har idag? Mycket möjligt! Skulle nog däremot inte kalla mig klumpig idag, tror att jag har vuxit ifrån det där. Eller? Jag älskade att stå på huvudet och rulla runt i sängen med mamma. Det kunde ha vart bland det bästa jag visste.
Går i alla fall nu tredje och sista året på Katedralsskolan. Läser Samhällsvetenskapliga programmet med Ekonomi inriktning. Trvis stundtals som faan, stundtals ångrar jag mitt val av skola. Men min klass kan nog (stundtals) vara världens bästa, så dem får det att funka! Och det är ju inte långt kvar till studenten nu så bara att köra! När jag inte går i skolan då, jo då lever jag livet. Hänger med fint folk, snackar skit på fik, super, raggar och dansar sönder på krogarna om kvällarna. Lever singel livet. Nästan lite så det ska vara va? Nää skämt o sido men det är faktiskt inget jag trivs med. Det så kallade singel livet alltså. Har aldrig varit singel tjejen eller tjejen som håller på som en singel. Jag vill ha någon. Ta del av någon. Dela med mig av mig själv. Älskar den känslan. Jag har haft ett längre förhållande som tog slut för lite mindre än ett halv år sen. Skulle nog säga att det var min första riktiga kärlek. Men saker och ting går fel. Har lärt mig att inget varar föralltid. That's just a part of life.
Jag ser mig själv som väldigt social och framåt person. Har sedan liten varit en dam med en jävla envishet och mycket attityd. Jag vet vad jag vill och kämpar in i det sista för att få det exakt så. Detta kan dock ha en tendens till att jag sätter upp för höga/många krav och mål på mig själv. Men brukar leka stålkvinnan och intala mig själv att jag klarar av allt. Jag sätter ofta mina nära före mig själv, vilket även det kan ha sina för och nackdelar. Men mitt syfte är endast gott. Jag vill att folk ska se mig som en person som verkligen bryr mig om mina närmaste. Jag är annars en väldigt glad och possitiv dam. Radostina betyder ju just glädje på Bulgariska och jag brukar ofta få kommentarer om att jag alltid är så glad. Så bra val av namn mamma!
Vet inte om jag sagt för mycket alternativt för lite? Om jag missat något? Kanske missuppfattat något? What ever kom med synpunkter men det är väl ungefär såhär jag tänkt att jag skulle börja med att presentera mig själv.
Om mig själv
Har fått önskemål om att jag borde skriva lite om mitt liv, vem jag är, vad jag gör and so on. Med tanke på att min blogg är ganska ny och jag inte änns tror att hälften av alla ni som läser vet vem jag är och vad jag gör. Så tänkte jag att visst kan jag väl göra det! Men känner inte riktigt för att ordbajsa ner ett aaaplångt inlägg om mig själv så tänkte att jag gör en sånn här liten wrolig grej istället. Alltså skriva om någon av nedanstående ämnen lite när jag får lust för det. (det är gammalt JAG VET men kom inte på något bättre). Första inlägget kommer lite senare. Ska käka nu. PUSS.
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
Grattis älskade mamma
Grattis älskade mamma på födelsedagen!
Typ allt som kunde gå åt helvete idag gick åt helvete. Det var en helvetes dag. Provet gick åt helvete. Inbjudningskorten till vår studentskiva gick åt helvete. Jag mådde piss. Stadsburrejäveln åkte fel när jag hade bråttom på väg hem, åkte till Ryd. Sen åkte han på motorvägen. Jätte chockad. Satt verkligen ett snille bakom ratten asså. Kom hem stressade sönder. Åkte in till stan och käka på Thai Coconut med familjen för mamma fyller idag (dagens höjdpunkt, hjärta). Ska inte ut ikväll som halva Linköping, åt helvete. Är ju sugen. Vill dansa och fucka ur. Men ah, helvete. Helvetes dag.
Ska försöka göra något bra av kvällen nu.
Wish me luck
Uppe med tuppen.
Har gjort frukost och extra mycket kaffe. Ska nämligen ha med mig fetaste termosen till skolan för ska sitta och ha Svenska B Nationella i 5 timmar, FEM TIMMAR, five hours, cinq heures, pet chasa! Usch asså..
Wish me luck!
Studentskiva 9 april
Damn my friend, you're the greatest
Sov borta inatt, det var skönt det. Slippa sitt rum, sin ensam säng och samma gamla väggar och tak att kolla på. Skola stod ändå på schemat 8.10 och jag hade ju JÄTTE nödvindiga lektioner idag. Fast aee, hade jag verkligen inte. Så jävla långrandiga, tråkiga men mest av allt onödiga. Men tog mig igenom dagen med en dans och mötte sen upp Sara på stan för en fika. Hade mycket att snacka igenom då vi inte setts på ett tag och mycket hänt däremellan så blev kvar på EH i några timmar.
Men nu är jag hemma en sväng. Tänkte städa och fixa lite innan jag ger mig iväg in till stan igen. Fast på hockeymatch den här gången. Ska bli wwwroliiiit.
Hörs sen, pussilago.
Det slog mig att..
.. jag köpte min studentklänning igår. Fixade min balklänning idag. Fick precis fototid till balen. Betala student middagen. Har fått student mössan. Betala klassresan i veckan. Söka universitet ikväll. Gå på studentskivor. Ha nationella prov. Ha slut prov.
And so on.
Det jag vill säga med det här är att det precis slog mig att FUCK det närmar sig!!!!!
Glidit på bananskal & svingat i lianer
l
Idag har jag hängt runt, glidit på bananskal och svingat i lianer. Nästan i alla fall.
Har haft en helskön dag kort och gott sagt. Beståendes av skola och häng med mina fina tjejor.
Började med att Linnéa kom till mig för käk, innan vi drog vidare till Ikano. Hängde där. Hämtade upp Lejliis. Roadtrippa lite. Hängde lite och hände lite. Inget nämnt inget glömt. Drog till Jasse och donken. Käka lite. Hängde lite till och så hem. Livsnjutare på hög nivå.
Nu ska jag svinga mig i lianerna till sängen.
Godnatt alla söta och fula.
Utkast: April 10, 2011
Söndag. Älskade söndag. Eller?
Har i alla fall haft en grym helg på alla sätt och vis. Folk i min omgivning förgyllde den till max. Så spelar ingen roll att det är söndag. Jag lever på dessa två dagar och kvällar jag har haft i stället.
Var på årets första studentskiva igår. Hade riktigt kul! Lite synd att folk började dra sig in mot stan så tidigt bara.
Jag och Linnéa var ju i och för sig delaktiga i stan-hänget. Men ah. Vi kände (som alla andra) för att dra en sväng förbi Platte. Tror då faan aldig att det har varit så mycket skummt folk där förut. Tror då faan heller aldrig jag varit så seg/full samtidigt som min kropp velat fortsätta dansa och fucka ur. Men kanske inte så konstigt med tanke på att vi började supa vid 5 tiden. Aja, RIKTIGT lyckad kväll från början till slut i vilket fall som helst.
Idag blev det skipp på balträningen. Hade redan förvarnat min kära balpartner om att jag inte skulle va så pigg och kry imorse kl 10 då träningen börja. Vakna istället halv 3 av att mamma kom in och tyckte att jag skulle upp om jag ville sova nått inatt. Lysnade på hennes order. Gick upp och tog en roadtripp med bilen. Sväng förbi stan, sväng förbi Max, sväng förbi hit, svängförbi dit och sedan hem.
Nu ska jag ladda ner någon bra film och äta chips!!
Jag rusar inte längre erat lopp
Vad ska jag göra på hemmaplan när jag kan spendera kvällen på bortaplan.
Hörs.
Två söta bilder från igår
Fly with me trough cherry blossom air
Igår var grymt. fett. najs. rent ut sagt äckligt jävla bra!
Jag drack, jag dansa och jag fucka ur.
Och dessa brudar, asså wow! Wow utseende och wow dj;s.
Skulle inte tacka nej till att få byta plats med någon av dem!
Rebecca & Fiona
Ska straxt dra mig in till stan för att påbörja kvällens alkoholintag. Sedan vidare till Platens där Rebecca & Fiona ska spela. Det kommer bli så fuckiiiiiiing GRYMT! Öronorgasm i mängder lär det bli.
Ses där!
ciao
Svenska B nationella muntligt
Tjofrääss bröder och systrar!
Skola idag. Hade endast svenska där jag skulle hålla mitt berömda tal. Eller? Berömda? Nää, tänkte väl det.
Men ni vet hur dåligt jag tyckte att det gick igår?! Om man vänder den negativa sidan till positiv. Kan ni då tänka er hur BÄST det gick för mig idag?! Nää, tänkte väl det. Ska förklara för er.
Jag ville dö när jag stod där framme och läste upp det jag hade att säga. Tror inte att någon kunde undgå från att se hur mycket jag faktiskt darrade. Hur mycket jag faktiskt ville ha allt sagt på fin svenska. Men att jag inte fick det sagt lika fint för att jag hade en fucking slempropp i halsen som tog emot. Min nervositet kontrollerade både min kropp och röst. Trots att jag kämpade emot från topp till tå, att både stå still och prata rätt, så funkade det inte. Allt jag ville då var att springa tillbaka till min plats, där jag inte var lika "utblottad" som framför min klass som publik.
Slutsats. Jag verkligen hatar/klarar inte av att stå inför folk och prata.
Men. Här kommer the big MEN. Jag sprang inte, jag stod kvar. Och jag fick mvg-!!!! Jag trodde att jag skulle dö (av lycka den här gången). Det ända jag behövde för ett mvg var 2 saker. Att jag skulle vara mer säker på mitt tal och att jag skulle vara lite mer formell. Tyvärr de två sakerna som min nervositet kontrollerar.. Men skit samma, jag är ÖVERLYCKLIG!
Ta inga ord från mig
Skolan idag vad slapp, typ som vanligt nu för tiden. Bike'a till Tannefors med Linnéa efter skolan för att köpa mask till studentskivan på lördag. Jag stanna kvar på stan och mötte upp Jenny för en fika och en shoppingrunda. Inhandlades massor fint från bådas sida.
Har efter det bara suttit hemma och pluggat/försökt plugga svenska. Har nationella muntligt i svenska B IMORN.. Har dock inte kunnat koncentrera mig fullt ut så är inte klar med mitt äckel tal än..
Skickade det precis till Linnéa så hon kan läsa igenom det och kritisera skiten, sen blir det väl att göra om halva eller nått. För vet ifaan om jag gjort rätt uppgift, följt instruktionerna eller om jag änns har prickat i något rätt liksom? Känns som jag yrade om allt och inget + att det kanske vart lite för personligt känner jag såhär i efterhand. Aja, blir säkert bra tillsist! #tänkpositivt
Hjärnan funkar inte, den bara fuckar
Tänkte ta ut lite agressioner här i bloggen innan jag kan sätta mig ner och koncentrera mig på plugget.
Hjärnan funkar liksom inte annars, den bara fuckar.
Jag skäms. Inte över mig själv den är gången utan över hur vissa människor är. Äckliga människor.
Jag skäms åt dem. Jag äcklas av dem. Jag tål dem inte.
Människor som på andras bekostnad ska finna någon slags lycka i livet. Jag gör inte det.
Dra åt helvete eller lär er leva värdigt!
Så nu mår jag lite bättre, haha!
It's not a weakness, it's a strength
Somebody is reaching out for you tonight
Skolan idag. Kändes som om det var evigheter sen med tanke på min ledighet.
Hade en lektion och sen drog jag in till stan och Sara för att klippa mig och välja ut en balfrisyr. Sluta med att jag blev kvar där i 3 timmar. Vart fin i håret, valde snyggste frisyren och restrerande tid gick åt massa snack och skratt. Kan inte annat än att älska den människan. Så himla go' på alla sätt och vis!
Efter det gick jag ner till Strandgatan två för att spela lite bowling med min lillebror och plast pappa. Gick hyffsat. Mitt problem är ju bara det att jag inte orkar kloten.. De klot jag faktiskt orkar är hålen för fingrarna för små då de är gjorda till småbarn. Och de klot som mina fingrar "passar i" dem är för tunga (allternativt att jag är för klen). Men men kul var det!
Ikväll ska jag chilla galet. För imorn står klockan på 7 och jag ska upp och skriva högskoleprovet fram till halv 5. Kul va? ..nää far åt helvete!
Cheeers
Saknar styrkan i mig själv jag en gång hade
Idag har mina tankar ockuperat min hjärna. De har försökt göra inbrott. Försökt borra sin in, tränga sig på. Allt för att förstöra. Jag har försökt motstå. Trycka undan. Spekat högt dunkandes musik i öronen. Gått 1,5 mils promenad. Har hållt mig hyfsat syselsatt hela dagen. Inget tycks funka. Och nu. Ja nu, pallar jag inte hålla emot längre. Allt bara väller över, jag vet inte vart jag ska börja. Hyperventilerar. Det är kaos nu. Det är knas. Det är så fucked up det kan bli. Ska jag skratta? Gråta? Slå i marken och skrika allt vad jag orkar? Ska jag keep pretending att allt är okej? Hittar varken ut eller in. Tankarna är överallt. Vem försöker jag lura? Jag är som instängd. Caught i min egen hjärna liksom. Jag som har klaustrofobi. Klarar inte av trånga utrymmen. Klarar inte av när något håller mig fast. Måste bort. Måste slita mig loss. Ångesten väller över. Jag som alltid trott att jag är bra på att inbillda mig saker. Bra på att låtsas. Inget får liksom märkas. Trodde jag jah. För till sist spricker det. Sanningen kommer upp till ytan. Och då är jag körd. Har alltid stått fast vid att det här är fel. Det har aldrig riktigt varit min grej. Varför ljuga för sig själv? Vem mår bäst av det? Jag för stunden. Lever för mycket på mina stunder. Livet är inte en stund, utan många. Kan inte fastna vid de enstaka jag faktiskt vill vara fast i. Kan inte ha korta månader. Kan inte minnas en händelse på en månad. Det tär på mig. Mina år blir korta. Jag får 12 dagar på ett år. Vad är det för år? Till och med min kropp tar emot nu. Den fungerar inte längre. Jag har inte kontrollen över den längre. Tappar kontrollen över hela mig. Jag skäms. Skäms för den jag blivit. Skäms för att jag tappat kontrollen. Jag hatar att behöva fly nu så fort det krisar. En gång i tiden kunde jag stå emot. En gång i tiden var jag stark. Jag orkade kriga.
Saknar styrkan i mig själv jag en gång hade.
