Joo, har tänkt på en sak ganska mycket på senaste tiden.
Har nämligen kommit fram till att jag sakar fotbollen. Väldigt mycket.

(JA, jag har spelat fotboll sen 7 år tillbaka för er som inte visste det och kanske förvånas över det.
Kan förvåna er lite till då och säga att jag till och med spelade med a-laget sedan jag var 13 år. Skryter HELTKLART!)

Saknar i alla fall att känna mig gränslös. Att kunna springa konstant i 90 minuter på endast viljan. Jag kan sånnt. Är en envis jävel.
Saknar att ha fotbollen som flykt från allt annat. Tänkte aldrig på något när jag stod på fotbollsplanen. Det var skönt.
Saknar mina mittbackar till fiender och kan tänka mig att dem innerst inne kanske kan sakna mig också lite.
Saknar känslan av att näta den där bollen. Känslan av att vinna men även av att förlora.
Saknar sammanhållningen och kärleken i laget. Allt omklädningsrums häng. Alla danser. Tokigheter. Historier och berättelser som gått genom dem väggarna.
Saknar (konstigt nog) att vara yngst i laget och behöva göra/börja med all "skit göra". Ni vet som att stå i mitten och försöka få tag på bollen när alla andra står runomkring och passar. Eller få springa idioten en extra gång. Allt bara för att jag var yngst.
Saknar känslan av att vara så jävla taggad och nervös på samma gång till match. Att adrenalinet pumpar för fulla muggar ut i blodet medans magen viker sig av nervositet
Saknar närkontakten på matcherna. Att kunna retas och trycka till lite extra bara för att folk inte förväntade sig det av mig. Och samtidigt som jag visste att mamma satt på läktaren och tänkte tusen gånger om "SNÄLLA AKTA BENEN PÅ HENNE!!!" eller "Radostina ta det lugnt för tusan!!". Hon trodde nämligen att jag skulle gå av så fort jag gick in i en närkamp för att jag var en orädd och spinkig lite sak som mötte 10 år äldre och mycket större damer. Lite kul tycker jag.

Aja, done filosoferat för ikväll. Kan ju faktiskt börja spela fotboll igenom det vore så. Ska sluta va så jävla känslosam.


(Ps. mitten bilden här över är lite kul. ni ser så rädd hon ser ut. jag är farlig. lovar. passa er. Ds.)