Den jobbigaste veckan i mitt liv (typ) är sluuuuut! Har aldrig riktigt varit med om något så fysiskt och psykiskt jobbigt på samma gång. Igår gick jag på autopilot. Viste inte vart jag var. Vad jag hette. Vad jag gjorde där. Allt bara hände per automatik hela dagen. Men det var inte allt utan i lördags kom min magkatarr och hälsade på lite lagom härligt sådär på jobbet. Lika så igår. Visste inte vart jag skulle ta vägen. Inte lätt att springa stressandes fram och tillbaka från bord till bord när allt man egentligen vill göra är att ligga i fosterställning. Spelar ingen roll att jag var ledig i fredags för en dag räcker faan inte när man jobbar 15 timmar om dagen. Och speciellt inte när man fått tillbaka magkatarren.

Men men slut klagat. Jag lever ju trots allt. Ska till mormor och morfar och bli bortskämd nu också så!
Sover nog över där med. Hörs.